Den mest sevärda i Västerås stift

Medeltida målningar.

Målningarna i Tortuna kyrka från omkring sekelskiftet 1500

överträffar det mesta i Mälardalen. Foto: Rolf Hammarsköld

utdrag från kyrkans tidning i dag

Målningar lyfter kyrkan De magnifika medeltida målningarna gör Tortuna kyrka utanför Västerås till en av de mest sevärda i Västerås stift.
Det menar Sune Garmo som författat en ny skrift om kyrkan. Den utgör nummer 78 i en serie utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitte där Sune Garmo numer är den ende ledamoten. Trots att han sett många kyrkor och själv beskrivit ett tjugotal blev mötet med Tortuna kyrka något särskilt. – Jag är uppväxt i Västerås men hade aldrig varit i kyrkan förrän nu och blev närmast chockad över hur förnämlig den är. Det som slår en är de medeltida målningarna som fyller väggar och tak. – Vem som utfört målningarna vet vi inte, men förmodligen var dominikanerklostret i Västerås inblandat i tillkomsten.

I skriften får vi veta att kyrkan är ett av stiftets bäst bevarade medeltida byggnadsverk. En tegel­ornerad gråstenskyrka vars äldsta delar härstammar från tiden kring sekelskiftet 1300. Målningarna är tillkomna mellan åren 1490 och 1500. De är unika och överträffar det mesta i Mälardalen, skriver Sune Garmo som beskriver en del av motiven och deras funktion: De är inte menade som utsmyckning av kyrkorummet, de tjänade i första hand till undervisning och tröst på ett språk som alla kunde förstå. Liksom de andra skrifterna i serien rör beskrivningen av Tortuna kyrka huvuddragen i kyrkans framväxt och förändring under seklerna, liksom en del teologiska och kyrkohistoriska nedslag.

Skriften är lättläst utan att vara ytlig, lärd utan att vara tyngande. Våra medeltida kyrkor bär på fantastiska berättelser där historia, teologi, människa och natur gjort avtryck i utsmyckning och arkitektur. Ett kyrktorn brinner, fönster sätts igen, silver dras in till kronan och altaret säljs för att bekosta en renovering.

Ett tänkvärt instick om lamporna: de blev viktiga först när läskunnigheten spred sig. Ett annat om kyrkogårdens träd: de infördes för att de troddes hindra smittspridning och har sedan dess blivit kvar och i förknippas idag starkt med våra kyrkor och kyrkogårdar. Närmast på tur bland kyrkobeskrivningarna står Hubbo, Tillberga och Sevalla i Västmanland och Enviken i Dalarna. Församlingarna bekostar trycket och stiftet står för kostnaderna för text och bilder.Anders Hagman