FETTISDAG

Här i huset äter vi "norrlanssemla"
mandelmassa, HJORTRON o grädde

Semla
En semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller hetvägg, är en slags bulle eller bakelse av ljust vetebröd med söt fyllning. Ordet semla var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen, utan fyllning. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i de svenskspråkiga delarna av Finland kallas semla för fastlagsbulle. En semla är i Finland, i närmare anslutning till ordets ursprungliga betydelse, vad man i Sverige kallar småfranska, fralla eller Pain Riche.
Semlan åts från början enbart på fettisdagen under fastlagen. Senare, när svenskarna inte längre brydde sig om att fasta före påsk, blev det tradition att äta den varje tisdag under fastans sju veckor. I dag börjar bageritillverkade semlor säljas strax efter jul (ibland till och med före jul) och finns tillgängliga varje dag fram till påsk.

Traditionellt äts semlan i en djup tallrik med varm mjölk, som ibland spetsas med en gnutta salt, för att bryta mot sötman, och i vissa delar av Sverige är även kanel pudrat över semlan. När semlan serveras så kallas den hetvägg. Under andra halvan av 1900-talet började den dock allt mer betraktas som en sorts bakelse som äts utan mjölk, troligen som en följd av att den började serveras på konditorier.

Vissa av dessa började även använda wienerbrödsdeg för att göra semlan ännu mer bakelselik. Traditionen att servera semlan med varm mjölk har dock återinförts på ett flertal kaféer och konditorier under senare år, åtminstone i de större städerna. Semlor är också väldigt populära i Danmark.
I Sverige har det under slutet av 1900-talet och under 2000-talet varit en återkommande tradition av dagstidningar och sajter att utse "bästa semlan" inom olika geografiska områden, vilket medfört att det finns en otrolig mängd med utmärkelser. Det finns mycket sällan samordning mellan utmärkelserna så det går ännu inte att objektivt peka ut den bästa semlan.

Ordet semla är den vanligaste benämningen i Sverige som helhet och kommer antagligen från latinets semila som betyder fint mjöl. Ordet semla betydde från början en brödbulle vilken som helst. Denna betydelse av ordet finns kvar i finlandssvenskan där en semla är en vanlig råg- eller vetebulle. Finlandssvenskar kallar den svenska semlan för fastlagsbulle. I södra Sverige säger man sedan gammalt också fastlagsbulle, även om ordet semla gör kraftiga insteg idag. En annan vanlig synonym är fettisdagsbulle.
Ordet "hetvägg", som i vissa delar av landet används som ett namn på efterättskombinationen semla med varm mjölk, är en språklig lek med tyskans heisse Wecken ("varma kilar"), vilket kom från bullarnas form på 1700-talet. De ofta ganska torra bullarna (mandelmassa och grädde hade ännu inte introducerats) värmdes upp tillsammans med mjölken i en kastrull, och för att så många bullar som möjligt skulle få plats i kastrullen hade de gjorts kilformade, det vill säga närmast trekantiga.

Adolf Fredriks
Adolf Fredriks död 12 februari 1771 (fettisdagen) avled den svenske konungen Adolf Fredrik (Gustav III:s far). Detta skall ha skett efter att han förätit sig på bland annat semlor. I bulletinen om konungens död står i varje fall följande att läsa: Hans Majestäts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin.
Konungen hade under en period i början av 1771 vistats på hälsohem. Vid återkomsten till huvudstaden åt han en relativt normal kunglig måltid: böckling, rysk kaviar, hummer, ett fat med surkål, samt kokt kött med rovor. Eftersom det var fettisdag bjöds naturligtvis även på Adolf Fredriks favoritefterrätt - fettisdagsbullar. Som drycker till denna dessert föredrog konungen varm mjölk och en flaska champagne. Ett par timmar senare drabbades konungen av magkramp och yrsel, fick ett slaganfall och avled.

Ture Sventon
Ture Sventon har (ibland) problem med att uttala bokstaven s eftersom han läspar (enligt boken "Ture Sventon, privatdetektiv" hette han egentligen "Sture Svensson", dock bytte han namn på grund av sin oförmåga att uttala det). Ture Sventons favoritsysselsättning, förutom att jaga förbrytaren med de spetsiga skorna, Ville Vessla, är att äta temlor från Rotas konditori på Tegelbacken i Stockholm som är landets enda konditori för den som vill äta semlor året runt. Ture Sventons kontor ligger på Drottninggatans västra sida i hörnet mot Jakobsgatan. Kontoret förestås av den utomordentligt kompetenta sekreteraren, fröken Jansson. Ture Sventon har också mycket höga tankar om sig själv.

Fettisdagen
(den feta tisdagen) är tisdagen efter fastlagssöndagen och den sista dagen före den kristna fastan; dagen mellan blåmåndagen, tidigare ibland även kallad bullmåndagen, och askonsdagen. Att det är sista dagen innan påskfastan har givit upphov till traditionen att denna dag, och ursprungligen bara denna dag, äta semlor, även kallade fastlagsbullar eller fettisdagsbullar. Eftersom dessa bullar gjordes av vetemjöl (vitt mjöl) kallas denna dag också ”vita tisdagen”.
På franska kallas dagen för "Mardi Gras", och det är därifrån som Mardi Gras-karnevalen i New Orleans har fått sitt namn. I Finland kallas fettisdagen för "fastlagstisdag". I Österrike heter dagen "Faschingsdienstag" och firas med karneval och festande. I England, USA och många andra engelsktalande länder, kallas dagen för "Shrove Tuesday", en dag då man äter pannkakor till middag. I början av 1900-talet förekom en lovdag, fettisdagslovet, i Stockholms skolor.
Hur det ska uttalas är en aning kontroversiellt, sannolikt för att ordet, enligt svenska stavningsregler, kan ha bildats av antingen fet-tisdagen eller fett-tisdagen, eller möjligen av det franska ordet fête (fest). Vissa kallar även dagen "fettis-dagen". Andra väljer att kalla dagen semledagen eller semmeldagen