mina älskade katter

mina älskade katter
klicka på bilden så kommer du till Hjärtekatten

onsdag 27 februari 2013

i dag kom godingarna på efm fika

 Min fina kokbok saknar en massa sidor
så jag ringde till Nordstedts och jag skall få en ny
inga problem allas
 
 så då var Tommys sockor klara
 
 lite rester till lunch
böngryta med ris
 
så var de premiär på BALKONG FIKA

titta vem som kom
och titta va jag fick
 
 och så var de dags att leka med dom nya korvarna
 

Dexter är lite sur
 
 men Lova kommer och bjuder på en virkad korv
så då mjuknar han lite
 
 Lova o gammel Morfar leker med snurrorna
 
 min NYA kaffe kopp
 
nu kan hostan komma
 

även i kväll var himlen vacker

tisdag 26 februari 2013

en vanlig tisdag

 kassler o broccoli
blev så gott
 dagens post
kort från Annaeva o Ola som är i Sidney
och min nya luggfärg

 dom är så himla goda dom här lakrits karamellerna
hårda så dom räcker en god stund
köpta på Lidel
 
 ingen orkade/ville laga mat i kväll
så de blev blandadegryn // Gröt o ostmacka
 
himlen var så otroligt vacker i kväll

måndag 25 februari 2013

mat mat och mera mat

 på fm bytte jag gardiner i köket
och så kom Linus o Ronja på en överraskande visit
dom hade varit på Lernia och truckförarkurs
dom äter köttbullar o potatismos o veckosallad
 
våran egen lunch Torskrygg med ägg o persiljesås
 
 Middagen blev rotmos o fläskkorv
 
och så kvällsmackan med kall rotmos .... så gott
och jag har virkat en hamburgare och ett ½ bröd
du ser dom på bordet

lördag 23 februari 2013

lördag


här var vi och tog en ägg o anjovismaka
 
 
 sen var Lennart på bandy och jag fixade lite mat
fläskrulader o rotfruktsgratäng
 
 en tjock molnbank i öster
 
 så laddar vi inför mello...
 
 fick i alla fall till en korv med bröd
även om låtarna var URUSLA
 
Picko fattas oss!
han är hemma i Sura över helgen

fredag 22 februari 2013

Anna o Olas resa

Båten heter Aurora och är med bolaget P&O Cruises från England. Hyttnummer: F105.

Resrutt:
30 januari, San Francisco
4 februari, Honolulu, Hawaii
5 februari, Nawiliwili, Hawaii
10 februari, Bora Bora, Franska Polynesien
11 februari, Papeete, Franska Polynesien
17 februari, Auckland, Nya Zeeland
18 februari, Napier, Nya Zeeland
19 februari, Wellington, Nya Zeeland
22 februari, Sydney, Australien
24 februari, Brisbane, Australien
26 februari, Cairns, Australien
1 mars, Rabaul, Papua/Nya Guinea
7 mars, Osaka, Japan
9 mars, Nagasaki, Japan
11 mars, Xingang (Peking), Kina
13 mars, Shanghai, Kina
16-17 mars, Hong Kong, Kina
19 mars, Nha Trang, Vietnam
20 mars, Phu My, Vietnam
22 mars, Bangkok, Thailand
23 mars, Ko Samui, Thailand
25 mars, Singapore
26 mars, Port Kelang (Kuala Lumpur), Malaysia
31 mars, Mumbai, Indien
2 april, Muskat, Oman
3-4 april, Dubai, Förenade Arabemiraten

Vi hoppas att ni vill följa oss och att ni stöttar oss med glada tillrop lite då och då!
 
Date: Tue, 5 Feb 2013 03:28:16 +0100

Aloha vanner!
Idag har vi gjort Honolulu! Akt pa rundtur och sett massor med trevligt. Googla Hanouma Bay, Diamond Head och Waikiki Beach sa forstar ni vad vi pratar om. Det tar lang tid att skicka bilder sa ni far googla istallet. Vi ska vara kvar till halv tolv ikvall i Honolulu. Det blir hulahuladans vid poolen senare i kvallsvarmen.
Vi har haft fyra dagar pa baten, last bocker, atit gott, spelat pa rouletten, kollat bio, lyssnat pa forelasningar, you name it...
Det ar 24 grader varmt, en liten regnskur pa formiddagen men nu klarbla himmel.
I morgon beger vi oss till Nawiliwili pa en granno. Dar stannar vi en dag innan vi aker till Bora Bora och Tahiti. Googla garna bilder darifran... Sanslost! Pa Nawiliwili har man forresten spelat in manga filmer, bland annat Jurassic Park. Idag akte vi forbi stranden fran Harifran till evigheten... Elvis has left the building sa det blir ingen halsning fran honom...
Allt gott, livet leker!
Nasta rapport kommer pa lordag eller sondag fran Tahiti.
 
Date: Tue, 5 Feb 2013 23:58:58 +0100

Hej igen!
Vi tackar för alla kommentarer och svar på mailen, skitkul! Dock har vi inte möjlighet att svara på dem alla. Satellitmottagningen på båten är dålig, uppladdningstiden enorm, och kostnaden är fem spänn per minut. Då förstår ni säkert att vi varken kan slösurfa eller svara på 25 mail de gånger vi loggar in. Vi hoppas att ni har förståelse för detta. Skicka gärna ett sms istället om ni bara vill säga något litet, det är klart lättare för oss. Men givetvis försöker vi läsa mailen också så fort vi har möjlighet.


Lite övrig info som avslutning:


Vi har åkt förbi Barack Obamas sommarställe i Honolulu.


Det finns 14 svenskar på båten, vi är den femte största nationalitetsgruppen. Flera är från Stockholm men några är från Småland och Västergötland. Alla svenskar klev på i San Francisco.


Tre personer har dött på båten sedan avresan från Southampton, hjärtattack bland annat.


Vinterkräksjukan slog till i Cabo San Lucas i slutet av januari, när båten la till där. Det innebar att vi de första dagarna inte ens fick salta och peppra maten själva, p g a smittorisk... Mycket ska man vara med om!


Ha det gott! Vi hörs!


O och A

Onsdag 30 januari
San Francisco
Efter frukost på hotellrummet begav vi oss till färjan mot Alcatraz. Bredvid den låg vårt fartyg Aurora och väntade på oss... På Alcatraz blev vi guidade genom inspelat material på en ”freestyle”. Rösterna på bandet tillhörde flera av tidigare fångar som berättade om sina erfarenheter som intagna på denna ö. Det var riktigt gripande och intressant. Mest kända fångar på Alcatraz var ”Machinegun” Kelly och en viss Al Capone. Utsikten från Alcatraz mot San Francisco och Golden Gate-bron var fantastisk!
Tillbaka i stan åt vi lunch på en hamburgerrestaurang av 50-talssnitt. Jukeboxar vid varje bord och Chuck Berry i högtalaren... Det kändes som vi var med i ett ”Gänget och jag”-avsnitt!
Vi checkade in på Aurora tidig eftermiddag och installerade oss. Det blev senare middag och därefter säkerhetsövning med flytvästar och allt. Tidigt i säng, fortfarande jetlaggade...
Mot Hawaii och Honolulu!


Torsdag 31 januari
Idag utforskade vi båten. Skickade det första mailet uppifrån internetkafeet, tog 26 minuter och kostade 100 spänn... Vi träffade den svenska familjen och åt lunch tillsammans med dem. På förmiddagen lyssnade vi på föreläsning om Honolulu inför en fullsatt teater. Vi lämnade in bokningar av utflykter, det gick bara att lämna in fram till Sydney. På eftermiddagen tog vi oss en liten siesta och en fika i orangeriet där vi också åt lunch. På kvällen var det lite finare kläder som gällde, två av bordskamraterna kom inte. Men Margot och Adolf var där, från Hannover. De andra är från England och Manchester. Vi avrundade kvällen genom att småsomna i fåtöljerna utanför biblioteket...


Fredag 1 februari
Vi använde dagen till att fotografera båten, insides. Det var för mulet och tråkigt väder för att ta bilder utomhus. Vi var på informationen om Nawiliwili. En stad och ö som är ny för P&O Cruises. Ön verkar vara ett litet paradis med oupptäckta områden som inte går att nå för människan. Många kända filmer är inspelade på ön, bland annat Jurassic Park. Dit ska vi på tisdag. Samma klädkod gällde på middagen som dagen innan. Vi fick nya bordsgrannar, två kvinnor från England. Vi var på bio efter middagen, Laxfiske i Jemen. Mycket trevlig film, bion var helt full. Egentligen tänkte vi gå på casinot men vi var för trötta, Anna somnade när Ola duschade... Vi åt lunch igen med den svenska familjen förresten. Vi läste mycket bok mitt på dagen på ett kafé och vi sov en liten skvätt på eftermiddagen.


Lördag 2 februari
Det blev frukost lite senare än tidigare. Det har sedan igår kväll blåst upp ordentligt, 15-20 sekundmeter och höga vågor. Inte så roligt, i hytten är det värst. Det har dock blivit varmare och det går att sitta ute i solskenet vilket vi gjorde på förmiddagen. Innan lunch läste vi i Crows Nest, längst upp i båten. Vi handlade lite vatten och snacks i en bar och i affären. Efter lunch läste vi lite till och sov en lååååång stund. Vi fick sitta en kort stund på Crows Nest på seneftermiddagen för de förberedde kvällens fest med kaptenen. Vi fick höra att det var trångt på denna förfest och att svenskarna på båten var 14 stycken, femte största nationalitet minsann. På middagen behövdes riktiga finkläder, obekvämt som vanligt... Vi gick sedan till kasinot och spelade en stund på rouletten. Vi gick därifrån lite rikare!








Söndag 3 februari
Vi gick lite tidigare till frukosten denna morgon, strax efter sju. Inte många var ute då. Men temperaturen var redan 19 grader och molnen började splittras när solen gick upp. Anna gick till Craft class men det var inte så intressant. Ola slog lite golfbollar uppe på soldäck, bra bollträff. Sedan var det utlottning av plånbok från märket Guess. Vi och 58 hysteriska kärringar på samma plats. Vi vann inget. Hon som vann ville byta priset... Världsklass. Vi tog lite kort på båten och utställningar på våning 5. De berättade och visade lite hur båten fungerar bakom kulisserna. Ola gissade vikt på tårta. Vi tittade på sängbäddningstävling! Efter en skön stund i skuggan längs båtens långsida var det dags för lunch. Vi åt med svenska familjen igen. Efter lunch var det genomgång av Papeete och Bora Bora, vilka ställen! Dit kommer vi nästa helg. Ola behövde ryggmassage och fick det oxå...




Måndag 4 februari
Tidig frukost även denna dag, vi kunde se HAWAII!!! Mäktig syn med höghus som reste sig mot himlen. Vi hade bokat en utflykt idag, Snapshots of Honolulu, efter mycket om och men kom vi iväg. Full buss nästan och en pratglad guide vid namn Carl. En mycket trevlig tur runt ön med en fantastisk natur. Vi åkte förbi en gammal vulkan, Diamond Head, och stannade vid ett Blow hole, vatten som pressas upp ur klippan. Detta var precis bredvid stranden bär den berömda scenen från filmen Härifrån till evigheten spelades in. Guiden sa att sanden fortfarande var varm..
Vi fick oxå veta att det är valsäsong och att det finns ca 4000 valar i vattnet här omkring, vi har tyvärr inte sett en enda. Efter rundturen blev det lite lunch innan vi gav oss av mot Waikiki beach. Vi tog en lokalbuss en bit, gick en lååång bit och tog ännu en buss innan vi var framme.. En ganska liten strand men vad gör det, nu har vi varit på en av världens mest omtalade stränder. Vi hittade ett internetcafe på vägen tillbaka och passade på att skicka mail till dom därhemma. Ola hittade en trevlig t-shirt som ett minne härifrån. Buss tillbaka till hamnen . Efter middagen blev det en god drink i baren med utsikt över hamnen. Sen var det underhållning på teatern, Hulahuladans av barn från ön, vackert att titta på tyckte jag, Ola somnade! Innan sängen blev det lite ryggmassage på Ola igen..


Date: Sun, 10 Feb 2013 03:27:05 +0100


Hejsan där hemma i kylan!


Våra bordskamrater på kvällens middagar är trevliga. Beverly och Michelle kommer från England respektive Skottland men Michelle är uppvuxen i Zambia av alla ställen. De ska båda kliva av båten i Sydney. Vid bordet sitter också Margot och Adolf(!) från Hannover. Till och med Margot skäms över makens namn... De är vana kryssningsresenärer och verkar lägga all pensionärstid på resor över världen. Även de ska av i Sydney så vi får se vilka som blir våra bordskamrater efter den 22 februari. Vi har många roliga samtal på kvällarna!


Varje morgon vi vaknar så kollar vi info från bryggan på intern-tv:n. Denna info uppdateras ett antal gånger varje dag och visar var vi befinner oss, hur mycket det blåser och varifrån vinden kommer samt nuvarande molnighet/nederbörd och prognos. De senaste morgnarna har det varit 26 grader klockan åtta på morgonen och växlande molnighet. Det är vi rätt nöjda med...


I fredags passerade vi ekvatorn för första gången under denna kryssning. Det blev partaj vid poolen på akterdäck under eftermiddagen där personalen genomgick en procedur där de frågade havsguden Neptunus om tillstånd att kliva över till det södra halvklotet. Som tur var fick vi tillståndet... Vi passerade ekvatorn ca kl 21. Denna fredag var det också barbecue-lunch vid poolen och Elton John-konsert senare på kvällen. Han som sjöng var grymt bra men publiken var bedrövlig men det blir väl så med en medelålder på 93... Haha, nej, nu skojade vi, medelåldern på båten är kanske 55-60.


När vi var i Kauai på Hawaii pajade den ena styrpropellern i aktern. Det innebär en del för oss. Kaptenen är tvungen att ställa in besöken i hamnarna i Bora Bora, Napier och Wellington. Vi får istället två dagar i Auckland och kommer stanna på Bay of Islands i Nya Zeeland istället. Många var besvikna över ändringarna, vi hade sett fram emot Bora Bora framförallt med den fantastiska turkosa lagunen. Vi ersattes dock med 1100 kronor var för detta och vi använde pengarna till att bland annat boka en utflykt i Papeete på Tahiti som vi kommer till på måndag. Vi kommer stanna i Auckland 17-18 februari och Bay of Islands den 19 februari. I Auckland ska fartyget lagas.


14:e februari kommer försvinna för oss detta år då vi passerar den internationella datumlinjen den 13:e och därefter kommer det vara den 15:e... Dock påstår personalen att vi inte kan komma undan Valentines day utan måste köpa blommor till varandra... Det finns ett speciellt ställe på båten för beställning av rosor till denna dag!


På Papeete ska vi åka en fyratimmars utflykt där vi ska titta på bland annat Point Venus där de första europeiska upptäckarna steg i land. Vi ska också på museum och efter det titta på fantastiska vattenfall. Vi har också tid att strosa i stan och besöka marknaden som ska vara någonting extra. Papeete är emellertid en modern stad med bland annat McDonalds i stadskärnan... Man kommer inte undan... Inte ens i söderhavet.


I övrigt har vi njutit av vädret, läst böcker, spelat bingo och roulette och druckit underbara fruktdrinkar samt sett flera filmer på bio. Det är möjligt att göra i stort sett vad man vill på båten. Dansa cha-cha, spela bridge, lära sig spanska, måla, lyssna på föreläsningar, gå på yoga, få akupunktur, spela tennis, bordtennis och golf, steppa, lyssna på båtens egna radio, spela shuffleboard, delta i frågesporter mm.


Det är ett hårt liv vi lever som ni märker men någon måste stå upp och ta smällarna. Vi hör av oss igen när vi närmar oss Nya Zeeland. /Ola och Anna


Date: Tue, 12 Feb 2013 23:43:38 +0100


G´day mates!


Nya direktiv igen. Båten ska lagas i Dubai istället och därför ska vi åka till Napier och Wellington som planerat och Bay of Islands ställs in... Och det blir bara en dag i Auckland som det var sagt från början, vi når dit på söndag.


En rättelse, det är den 13 februari som försvinner för oss när vi passerar internationella datumlinjen i natt. Från 12 till 14, konstigt...


I måndags kom vi äntligen till Papeete! Franska Polynesien består av 130 öar varav Tahiti är den största. Ön har skiftat mellan att vara i engelsk och fransk ägo genom århundradena. Det är som många andra en vulkanö och sanden på stränderna är svart! Det bor totalt 180 000 människor på ön, varav 50 000 i Papeete. Arbetslösheten är stor och många affärer och hotell läggs tyvärr ner. Bebyggelsen varierar enormt, från tjusiga mansions till plåtruckel med en miljon höns på gården...


En av öarna i närheten ägs av Marlon Brando som just nu håller på att bygga någon slags resort på ön, den ska givetvis heta ”The Brando” och öppnar nästa år! Bara för jetsetare...


På en strand strax utanför staden spelades delar av ”Myteriet på Bounty” in. Den baserades på en verklig händelse just på denna plats. På vår rundtur besökte vi museet om författaren till ”Myteriet på Bounty”, James Norman Hall. Vi fick en kort rundvandring och lite fototillfällen. Brando hade ju förresten en av huvudrollerna i en av de tre filmer som spelats in om Bounty. Efter museet åkte vi vidare till Point Venus där som sagt de första upptäcktsresanden kom i land. Svart lavasand täckte stranden och där fanns också öns enda fyr. 


Nästa anhalt var mitt inne i regnskogen, ett femtio meter högt vattenfall, Faarumai Falls, som ägs av guiden på den här utflykten! Hennes släkt har haft området sedan 1700-talet. Det regnade när vi kom in i skogen och det var enormt fuktigt. Det var lite besvärligt att ta sig till fallet men det ordnade sig. Vi passerade bananträd och kokospalmer på väg in i skogen. Vi avslutade turen med att se på ett av de otaliga ”blowholes”, Arahoho hette den här, som finns i den här delen av världen. Vatten sugs in under klipporna och sprutar ut i ett hål i klippan. Svårt att hinna ta bilder dock... 


Förmiddagen ägnade vi åt att gå på den lokala marknaden, strosa i stan, gå på ett museum om svarta pärlor, big business här!, och sitta längs kajkanten och blicka ut över havet. En fantastisk dag helt enkelt! Vi fick nypa oss i armen för att fatta att vi var där...


Papeete betyder förresten ”water basket”.


Servicen på båten är fantastisk! Det arbetar ca 850 personer här och som ska ta hand om ca 1900 passagerare. Många i personalen är indier, till exempel vår hyttstädare Reagan. Om han lyssnar till Nancy eller Ronald vet vi dock inte... Han städar, bäddar, bäddar upp, byter handdukar, fyller på kaffepulver och kakor... Vi kan göra te och kaffe på rummet.


Kaptenen upplyser oss om kommande väder ett par gånger varje dag och ber om ursäkt om det kommer en skur på eftermiddagen. Han försöker nämligen styra så vi slipper komma under regnmolnen men det är inte alltid han lyckas. Det är verkligen dagens I-landsproblem när det är 29 grader varmt...


Det finns två huvudrestauranger, Medina och Alexandria, där alla har plats för middag under två sittningar. Det är dock inte obligatoriskt att dinera där utan man kan välja att äta någon annanstans. Till exempel i Orangeriet där det varje kväll är buffé med olika teman. Eller så kan man äta i två andra restauranger som dock kostar ca 100 kronor i kuvertavgift.
Varje middag i Medina eller Alexandria är det fem rätter men man kan givetvis välja bort vilka/vilken man vill. Det brukar bli tre eller fyra rätter för oss och middagen brukar ta en och en halv timme. Det är lagom för att man sedan ska hinna till dagens show i teatern. Vi blir uppassade hela tiden av kyparna som blir grymt besvikna om vi inte tycker om maten...
Maten är dock i huvudsak bra och varierad.


På båten finns också ett tiotal barer och kaféer. Drickan där ingår dock ej i priset utan dras på vårt hyttkonto när kryssningen är över. En kaffe kostar 20 kr, en alkoholfri drink 25 kr och en vinflaska ca 150-200 för att ta några prisexempel.


Vi har tre klädkoder att rätta oss efter på kvällarna. Evening casual, Smart jacket eller Black tie. Den första koden så går det bra att komma i piké-tröja och långbyxor, den andra är det bra om man kommer i kavaj och den sista gäller kostym och långklänning. Medaljer får bäras dessa kvällar informerar de oss om... Fan, vi glömde våra hemma.


O och A
Onsdag 30 januari
San Francisco
Efter frukost på hotellrummet begav vi oss till färjan mot Alcatraz. Bredvid den låg vårt fartyg Aurora och väntade på oss... På Alcatraz blev vi guidade genom inspelat material på en ”freestyle”. Rösterna på bandet tillhörde flera av tidigare fångar som berättade om sina erfarenheter som intagna på denna ö. Det var riktigt gripande och intressant. Mest kända fångar på Alcatraz var ”Machinegun” Kelly och en viss Al Capone. Utsikten från Alcatraz mot San Francisco och Golden Gate-bron var fantastisk!
Tillbaka i stan åt vi lunch på en hamburgerrestaurang av 50-talssnitt. Jukeboxar vid varje bord och Chuck Berry i högtalaren... Det kändes som vi var med i ett ”Gänget och jag”-avsnitt!
Vi checkade in på Aurora tidig eftermiddag och installerade oss. Det blev senare middag och därefter säkerhetsövning med flytvästar och allt. Tidigt i säng, fortfarande jetlaggade...
Mot Hawaii och Honolulu!


Torsdag 31 januari
Idag utforskade vi båten. Skickade det första mailet uppifrån internetkafeet, tog 26 minuter och kostade 100 spänn... Vi träffade den svenska familjen och åt lunch tillsammans med dem. På förmiddagen lyssnade vi på föreläsning om Honolulu inför en fullsatt teater. Vi lämnade in bokningar av utflykter, det gick bara att lämna in fram till Sydney. På eftermiddagen tog vi oss en liten siesta och en fika i orangeriet där vi också åt lunch. På kvällen var det lite finare kläder som gällde, två av bordskamraterna kom inte. Men Margot och Adolf var där, från Hannover. De andra är från England och Manchester. Vi avrundade kvällen genom att småsomna i fåtöljerna utanför biblioteket...


Fredag 1 februari
Vi använde dagen till att fotografera båten, insides. Det var för mulet och tråkigt väder för att ta bilder utomhus. Vi var på informationen om Nawiliwili. En stad och ö som är ny för P&O Cruises. Ön verkar vara ett litet paradis med oupptäckta områden som inte går att nå för människan. Många kända filmer är inspelade på ön, bland annat Jurassic Park. Dit ska vi på tisdag. Samma klädkod gällde på middagen som dagen innan. Vi fick nya bordsgrannar, två kvinnor från England. Vi var på bio efter middagen, Laxfiske i Jemen. Mycket trevlig film, bion var helt full. Egentligen tänkte vi gå på casinot men vi var för trötta, Anna somnade när Ola duschade... Vi åt lunch igen med den svenska familjen förresten. Vi läste mycket bok mitt på dagen på ett kafé och vi sov en liten skvätt på eftermiddagen.


Lördag 2 februari
Det blev frukost lite senare än tidigare. Det har sedan igår kväll blåst upp ordentligt, 15-20 sekundmeter och höga vågor. Inte så roligt, i hytten är det värst. Det har dock blivit varmare och det går att sitta ute i solskenet vilket vi gjorde på förmiddagen. Innan lunch läste vi i Crows Nest, längst upp i båten. Vi handlade lite vatten och snacks i en bar och i affären. Efter lunch läste vi lite till och sov en lååååång stund. Vi fick sitta en kort stund på Crows Nest på seneftermiddagen för de förberedde kvällens fest med kaptenen. Vi fick höra att det var trångt på denna förfest och att svenskarna på båten var 14 stycken, femte största nationalitet minsann. På middagen behövdes riktiga finkläder, obekvämt som vanligt... Vi gick sedan till kasinot och spelade en stund på rouletten. Vi gick därifrån lite rikare!








Söndag 3 februari
Vi gick lite tidigare till frukosten denna morgon, strax efter sju. Inte många var ute då. Men temperaturen var redan 19 grader och molnen började splittras när solen gick upp. Anna gick till Craft class men det var inte så intressant. Ola slog lite golfbollar uppe på soldäck, bra bollträff. Sedan var det utlottning av plånbok från märket Guess. Vi och 58 hysteriska kärringar på samma plats. Vi vann inget. Hon som vann ville byta priset... Världsklass. Vi tog lite kort på båten och utställningar på våning 5. De berättade och visade lite hur båten fungerar bakom kulisserna. Ola gissade vikt på tårta. Vi tittade på sängbäddningstävling! Efter en skön stund i skuggan längs båtens långsida var det dags för lunch. Vi åt med svenska familjen igen. Efter lunch var det genomgång av Papeete och Bora Bora, vilka ställen! Dit kommer vi nästa helg. Ola behövde ryggmassage och fick det oxå...




Måndag 4 februari
Tidig frukost även denna dag, vi kunde se HAWAII!!! Mäktig syn med höghus som reste sig mot himlen. Vi hade bokat en utflykt idag, Snapshots of Honolulu, efter mycket om och men kom vi iväg. Full buss nästan och en pratglad guide vid namn Carl. En mycket trevlig tur runt ön med en fantastisk natur. Vi åkte förbi en gammal vulkan, Diamond Head, och stannade vid ett Blow hole, vatten som pressas upp ur klippan. Rundan avslutades med ett besök på öns blåsigaste plats, Palo Point, fantastisk utsikt i en regnskog och full storm!Blowhole var förresten precis bredvid stranden bär den berömda scenen från filmen Härifrån till evigheten spelades in. Guiden sa att sanden fortfarande var varm..
Vi fick oxå veta att det är valsäsong och att det finns ca 4000 valar i vattnet här omkring, vi har tyvärr inte sett en enda. Efter rundturen blev det lite lunch innan vi gav oss av mot Waikiki beach. Vi tog en lokalbuss en bit, gick en lååång bit och tog ännu en buss innan vi var framme.. En ganska liten strand men vad gör det, nu har vi varit på en av världens mest omtalade stränder. Vi hittade ett internetcafe på vägen tillbaka och passade på att skicka mail till dom därhemma. Ola hittade en trevlig t-shirt som ett minne härifrån. Buss tillbaka till hamnen . Efter middagen blev det en god drink i baren med utsikt över hamnen. Sen var det underhållning på teatern, Hulahuladans av barn från ön, vackert att titta på tyckte jag, Ola somnade! Innan sängen blev det lite ryggmassage på Ola igen..


Tisdag 5 februari
Nawiliwili! Oerhört trång passage in till hamnen där vi skulle lägga till. Kaptenen fick ta om en gång innan det fungerade. Vi möttes av en mäktig syn, grönskande berg i dis och regnmoln. Allt var mörkt grönt. Golfbanan vid hamnen var fantastisk! I hamnen var det som vilken amerikansk småstad som helst. Klassiska trucks, små köpcentrum och hamburgerhak. Vi promenerade bort till dem, det tog tio minuter från båten. Anna köpte Del Sol-nagellack och Ola ett armband.  Det kom en riktig skur på förmiddagen så då passade vi på att fika. Vi tog sedan en promenad in på Marriotts resorthotell, otrolig poolanläggning och omgivande park med palmer och sandstrand. Vi läste en stund på en parkbänk, med utsikt mot båten och de gröna kullarna, mäktigt! Inte så varmt i vattnet så badet fick vänta. Vi handlade lite innan vi käkade lunch på båten och badade bubbelpool och läste bok. Ola filmade lite med kameran. Det var thaibuffet i restaurangen så vi skippade middagen för andra kvällen i rad. Maten var smarrig! Vi såg en show i teatern, Blame it on the boogie, och det var ganska trevligt, mycket bra musik från 70-talet. Efter en runda på rouletten blev det sängdags.
Tyvärr har en propeller pajat så den måste vi laga i Auckland. Det blir därför en extra dag där samtidigt som de måste ställa in Bora Bora, Napier och Wellington. Vi får en dag på Bay of Islands istället och 1000 spänn i ersättning som plåster på såren. Så för de pengarna bokade vi utflykt på Tahiti! Hanna och Henrik ska ha ett tredje barn!




Onsdag 6 februari
Denna dag gjorde vi inte många knop. Vi la oss vid poolen ganska tidigt och låg där under förmiddagen, läste bok och slappade. Ola tog en liten tur till golfmattan och slog lite bollar. Vi åt lunch på nytt ställe, Annas potatis var ingen höjdare men Olas wrap var god. Efter lunch såg vi film på biografen, The ides of march, med George Clooney och Paul Giamatti bland annat. Mycket bra om presidentvalet i USA. Alla passagerare var sedan tvungna att lämna in passen till receptionen för visum, stämpel krävs till Nya Zeeland bland annat. Vi tog sedan en runda till internetrummet och läste lite mail. Vädret var lika skönt som tidigare, 26 grader på eftermiddagen och växlande molnighet. Någon lätt skur förekom också och kaptenen berättade att vinden var ganska stark och den påverkade båten lite grann. Finklädsel till middagen då vi åt på den vanliga restaurangen igen. Våra tyska bordskamrater undrade var vi tagit vägen, när vi mötte dem på frukosten och snackade lite.


Torsdag 7 februari
Samma som igår... Poolen och solen samt skuggan på förmiddagen, Anna badade, det var ganska kallt i vattnet och svårt att simma i poolen som det gick vågor i. Mycket läsande annars. Åt lunch ute vid aktern tillsammans med Annika, Henrik och barnen. Bio strax efter två, In time med Justin Timberlake, bra! Vi tänkte spela bingo efter det men struntade i det. Ola slog några slag på rangen men solen låg på och det blev jobbigt. Det är bättre att spela på förmiddagen. 28 grader och soligt på eftermiddagen men under middagen kom några regnstänk. Vi närmar oss ekvatorn, vid 21-tiden i morgon åker vi över den, undrar om det guppar till? Middagen denna dag var ingen höjdare. Efterrätten var bäst, äppelkaka och vaniljglass. Vi satt ute en stund på kvällen i den milda brisen, fantastiskt!


Fredag 8 februari
Idag hände det lite mer än igår. Idag var dagen då vi korsade ekvatorn! Dock var vi / Kaptenen tvungen att be Neptunus om tillstånd, vi fick det! Tänk vilken tur...
Det firades med party och spex på pool-deck. Det bjöds även på Barbeque lunch för dom som ville.
Vi lyssnade på föredrag om Auckland på förmiddagen, låter som ett väldigt trevligt ställe. Utflykterna till Auckland och Bay of Islands kommer till hytten senare ikväll så vi kan se om det är något vi vill göra.
Vi försökte vinna storkovan på Bingo men inget!!
Vädret har varit växlande idag, sol, vind och lite regn , temperaturen ca 27 grader.
Vi har gjort vårt bästa för att undvika fotograferna som springer runt på båten...


Lördag 9 februari
Idag var Anna trött i mössan och lite hängig, hon stannade mest i hytten men var med på lunchen och skickade mail på seneftermiddagen. Vi skulle gått på information om Bay of Islands men de ställde in evenemanget med kort varsel. De har ännu inte fått klartecken från utflyktsarrangörerna så infon flyttades fram till tisdag förmiddag. Bay of Islands ligger långt norrut på Nya Zeeland, på östsidan precis som Auckland. Ola läste ut sin tredje bok på 11 dagar, liggandes vid poolen i värmen, dock i skuggan. På eftermiddagen gick Ola på bio igen och såg Arbitrage, med Richard Gere och Susan Sarandon. Då mötte han också Annika, Henrik och barnen och gick med dem till biblioteket. Ruben ville kolla på dinosaurieböcker och vi kollade också i den stora atlasen. Vi har åkt förbi några små öar men inte sett dem från båten. Vi närmar oss Tahiti...

 
Date: Sun, 17 Feb 2013 04:04:55 +0100

Hej igen!


Vi kan berätta lite grann om den svenska familjen från Stockholm som vi umgås med, mamma Annika, pappa Henrik och barnen Katja och Ruben. De startade sin jorden runt-resa den 29 november och har tänkt att klara hela resan utan att flyga. De började med att åka tåg till Rom och därefter båt till Fort Lauderdale i Florida, USA. Efter att ha bilat därifrån till San Francisco så möttes vi upp på båten där den 30 januari. Vi äter lunch tillsammans ibland och gör lite saker ihop. De tänker hoppa av båten i Hong Kong, ta tåget tillbaka till Peking för att därefter ta Transibiriska järnvägen via Irkutsk och St Petersburg för att sedan ta båten från Helsingfors tillbaka till Stockholm. De beräknar vara tillbaka den 1 maj. En jävla resa på ren svenska!


Vi har förresten fått veta att det faktiskt är omöjligt att gå upp i vikt på sådana här kryssningar! Dock gör den salta havsluften att kläderna tyvärr ganska ofta krymper i garderoben... Hihi.


På torsdagen och fredagen gick vi på tre föreläsningar, en om vulkaner och jordbävningar runt Stilla havet och två om rymden och satelliter och det engelska flygvapnets utbildningar. Fartyget har bokat upp dessa specialister för en serie om sex-sju föreläsningar och de är verkligen välbesökta, knökfullt i salongen! De varar i ca 30-45 minuter och är på en nivå så även idioter som vi kan följa med i snacket...
Nya Zeeland ligger ju förresten verkligen i riskzonen för vulkanutbrott och jordbävningar men föreläsaren lugnade oss inför besöken där! Vi hoppas hon har rätt...


Häftig upplevelse på lördagseftermiddagen, Ola såg valar längs med långsidan på båten! Man såg ryggen och de sprutade ut vatten flera meter upp... Det är för sådana upplevelser vi gör den här resan!


Denna lördag var det också talangtävling på båten och den var av överraskande hög kvalitet. En gubbe som sjöng var en tidigare trummis som med sitt band supportat Motörhead och AC/DC tidigare i karriären, det ni! Det bjöds i övrigt på skönsång, steppdans och trubadur. Vem anade att det fanns sådana talanger bland resenärerna? Klockan fyra denna eftermiddag passerade vi 180:e breddgraden vilket kaptenen uppmärksammade i sitt dagliga tal till båtens passagerare.


Söndag morgon nådde vi äntligen Auckland på Nya Zeeland! En galen syn! Ola gick upp klockan sex för att se när vi gled in i Aucklands hamn, magiskt... Många av passagerarna hade samlats på däck 13 med kamerorna i högsta hugg för att minnas samma upplevelse. Stora tornet var fortfarande upplyst men släcktes efter ca 20 minuter när solen gick upp. Man såg hela skylinen upplyst med lampor och reklamskyltar. Väldigt likt Honolulus!
Strax efter halv nio gav vi oss iväg på en fyra timmar lång rundtur i staden och dess omgivning. Vi började med att åka över Harbour Bridge, den ser ut som en klädhängare! På tillbakavägen över bron fick en bra vy över inloppet till Auckland. Guiden berättade att det finns 115 000 båtar registrerade i stan... Och att Auckland är byggd på 50 vulkaner, det senaste utbrottet på Nya Zeeland var dock för 700 år sedan. Vi åkte längs kusten, söderut från stan och såg små stränder och fin bebyggelse i förorterna. Efter det var vi uppe på en utsiktsplats med tillhörande hedar och grönområden. Platsen var namngiven efter en premiärminister som samarbetade med maorerna. Sedan åkte vi till National War Museum. En mycket bra guide berättade om maorikulturen samt Nya Zeelands utveckling genom åren, väldigt intressant! Vi tog bild på en dinosauriefossil som var 65 miljoner gammal... Bussguiden tog sedan lite omvägar genom stan för att vi skulle få se så mycket som möjligt. Vi hoppade av bussen innan terminalen och promenerade genom Auckland tillbaka till båten efter att vi ätit lunch på en mexikansk restaurang. Där träffade vi en svensk backpacker från Köping som berättade om sin jorden runt-resa. Han kom nyss från ett buddhistiskt kloster i norra Nya Zeeland där han varit på silent retreat, han pratade inte med någon på tio dagar... Han skulle vara på Nya Zeeland i två månader ungefär och ska sedan ta sig vidare norrut. Han har sålt bilen och lägenheten i Sverige för att ”finna sig själv”. Det lät som om han var på väg att lyckas... Efter fyra kontroller i terminalen av pass och biljett var vi tillbaka på båten. Vi shoppade lite souvenirer och en påse saltlakrits! Lycka!


I morgon når vi Napier, en mindre stad byggd i art deco-stil och på tisdag kommer vi till Wellington. Vi återkommer med nya rapport längre fram i veckan. På fredag gäller Sydney!!!


Ola och Anna

Date: Fri, 22 Feb 2013 07:11:38 +0100
Kiora! (maori som betyder ”be well”)

Tack för alla mail (med bilder) och sms från gamla Svedala (och Norge)! Roligt att så många följer oss på de sju haven och det är kul att läsa vad som händer hos er, snö och annat skit... Vi läser allt men hinner inte svara på alla mail. Men fortsätt skriv!

Vi glömde skriva detta i senaste rapporten: På söndagskvällen, efter besöket i Auckland, bjöds vi på show av sex maorier (tre kvinnor och tre män), en häftig föreställning med sång, dans och krigskonster. Inklusive tatueringar, stavar och långa tungor... Suggestivt, sensuellt och brutalt på en och samma gång. Kolla in (på Youtube) dansen All blacks (Nya Zeelands landslag) gör innan det blir rugbymatch... Publiken bjöds upp på scenen för att delta och dansa, de gjorde det riktigt bra! 

Maorigänget kom sedan tillbaka på onsdagen för att svara på frågor och ställa upp för fotografering. Teatern var även denna gång absolut fullsatt. Anna fick några häftiga bilder på dem!

På tisdagskvällen kom också rapporter om att Skellefteå AIK nått 100 poäng i elitserien, en milstolpe! Och på torsdagskvällen slog de Brynäs med 9-1, det är ju bra att grabbarna sköter sig när vi inte kan stötta dem på hemmaplan...

Kaptenen meddelade att vi haft en osannolik tur med vädret över Stilla havet, han har knappt upplevt bättre sa han. Kallaste dagen hittills: 13 grader, varmaste: 30 grader.

De Nya Zeeländska myndigheterna kan inte bli anklagade för att slarva i sitt arbete att se till så att inga kommer in i landet som inte borde och att inte någon tar in saker som kan skada floran och faunan. Myndigheterna klev på båten redan i Tahiti och använde dagarna till Auckland med att gå igenom alla 1900 passen och göra djupintervjuer med ca 40 passagerare. Henrik, pappan i den svenska familjen som vi skrev om, blev utvald att svara på olika frågor. Bland annat ville de veta hur han kan ta ledigt så länge från sitt arbete hemma i Sverige och varför han gör den här resan över huvud taget. Vi blev sedan grundligt visiterade vid ankomst och hundar gick runt och nosade på passagerarna som klev i land. Dessa hundar stod också och nosade på det material som lastades på båten i hamnen, enorma mängden toalettpapper, vattenflaskor och annat. De påbörjade lastningen redan kl 8 på morgonen och var inte klara 15.30 när vi kom tillbaka till båten...

En kvinna som reser med sin tvåårige son och sin mamma har med sig askan från sin döda man. Hans önskan innan han gick bort var att askan skulle bli utspridd över Stora barriärrevet. Så hon har skaffat tillstånd att genomföra denna ceremoni och kaptenen på båten ska delta. Vad vi förstod ska detta genomföras när vi lämnat Brisbane på söndag. Det finns fler som har med sig urnor med aska men de verkar inte ha fått något tillstånd att göra något liknande. Hur de gör med askan vet vi inte...

Vi anlände inte till Napier förrän klockan 13 på måndagen så vi hade en lugn förmiddag på båten. Vi gick på den sista föreläsningen om rymden kl 11 och åt sedan lunch innan vi gjorde oss i ordning för nästa stad på Nya Zeeland. Napier, ca 50 000 invånare, är den andra staden i världen som domineras av art deco-arkitektur, den andra är Miami Beach. Låga byggnader och dämpade färger i gult, rosa, ljusblått och grönt, mycket charmigt och trevligt. Det var ”tack vare” den stora jordbävningen som drabbade området 1931 som staden fått denna art deco-stil. Hela staden byggdes upp från grunden efter jordbävningen. 250 personer dog och än idag finns platser i staden som inte är uppbyggda efter katastrofen, nu ska de dock bli bostäder. Vi strosade i centrala delarna av stan samt gick på den lååååånga strandpromenaden längs det gröna vattnet. Vi besökte också en art deco-affär där de sålde saker med 30-talskänsla. Ola köpte en Hokey Pokey-glass, vanilj med butter scotch-bitar (smörkola) i, den finns bara på Nya Zeeland enligt glassförsäljaren. Vi bussades mellan fartyget och staden då det var förbjudet att gå omkring i hamnområdet. Hamnen är mycket stor och har framförallt virke på kajerna. Nya Zeelands finaste golfbana finns utanför Napier, den kostar 3500 kronor för en runda. Det var aldrig aktuellt...

Ola gick upp vid sju på födelsedagens morgon för att på soldäck följa båten in i huvudstaden Wellingtons hamn. Klarblå himmel och solen gick precis upp över bergen på andra sidan bukten. Båten angjorde kajen, bredvid kryssningsfartyget Diamond Princess, klockan åtta men vi tog det ganska lugnt. Vi kom dock ut på kajen innan den stora ruschen började och åkte in till centrala Wellington med buss strax efter nio. Som många andra valde vi att ta ”Cable car” (ett tåg) upp till en utsiktspunkt mitt i stan som första aktivitet. Lokala hantverkare ställde ut sina arbeten, kläder, tvålar, smycken osv, i en liten butik och det fanns även ett observatorium och en gigantisk botanisk trädgård längst upp på berget och utefter sidan ner till stan igen. Man såg hela Wellington från denna punkt! Vi promenerade en stund i parken och tog sedan tåget ner igen.Vi lunchade lite thai-mat innan vi gick bort till ett museum om Nya Zeeland som alla rekommenderade. Bland annat upplevde vi en fejkad jordbävning och följde lava från jordens mitt upp i en vulkan, interaktivt, häftigt! Wellington är som Auckland en modern storstad med många skyskrapor och internationell prägel. Staden kändes dock liten och man når de flesta platserna till fots. Vi kunde gått tillbaka till båten, ca 20 minuters promenad, men valde buss istället. Enligt Annas stegräknare var vi uppe i 11 000 steg så vi började bli lite trötta... Utanför Wellington spelade man förresten in Sagan om ringen-filmerna samt Hobbit och Avatar, tyvärr fanns det inga utflykter till det området.

Som tidigare var säkerhetsarrangemangen rigorösa i hamnen. I hytten låg också en hel del papper inför vår vistelse i Australien och under onsdagen måste vi träffa australisk myndighetspersonal och lämna in dessa dokument.

Ola firades under middagen med presenter från Bev och Michelle, sång av servitörerna och extra beställning av brylépudding till efterrätt. Anna såg till att denna smaskiga rätt hamnade på allas tallrikar, hon gjorde en specialbeställning i receptionen i smyg! Och som grädde på moset fick Ola tre ballonger att ta med sig till hytten... Woohoo!

I onsdags såg Anna delfiner för första gången på resan! De var ca 10 stycken och en bit ut från fartyget på babords sida. Häftigt!

På fredagen nådde vi en av höjdpunkterna på resan, Sydney! 600 (!) passagerare klev av här... Och en del klev på... Vi steg upp klockan sex för att följa båten in i hamnen. Vi passerade ”The Hence” och när vi kom runt den andra udden uppenbarade sig skylinen, operahuset och Harbour Bridge. En fantastisk syn helt enkelt, det är svårt att beskriva det, måste upplevas... Det kändes som om hela båten stod vid relingarna denna morgon, folkfest! Vi gjorde en utflykt som innehöll The Rocks, Opera House, Mrs Macquaries Chair,  South Head och Bondi Beach. Googla gärna bilder! Vi lunchade i stan, nära hamnen, och vandrade sedan upp och ner på gatorna i Sydney. Området The Rocks precis vid båten var mycket trevligt! Vi gick också bort till Opera House och fick många bilder därifrån. Nu är vi tillbaka på båten men efter middagen ska vi ut igen och sätta oss på någon bar och bara njuta av värmen och att vi är i denna otroliga stad. De hade utlovat regn men hittills har vi klarat oss, 27 grader varmt...

Vi beger oss vidare mot Brisbane och Cairns i natt klockan 23.30. Vi återkommer om ca en vecka med ny rapport.

Ola och Anna

130301
 
Ohoj, landkrabbor!

Ja, vad ska vi då säga om den här lördagen, 23 februari... Orkan, 36 sekundmeter i byarna!, och hela natten kastades skeppet hit och dit, ja hela dagen med. Vi vaknade ca kl 2 på natten då det knakade och slog i båten så det inte gick att sova. Det lät som om båten var på väg att brytas sönder, då var vi inte så kaxiga minsann... Kaptenen hade varnat för oväder kvällen innan men den varningen hade vi missat tyvärr. Ola mådde inte så bra över detta (det kom kräks...), Anna mådde dock bra hela dagen. Kvällen avslutades med stand up comedy, en kille som heter Peter Piper, känd från tv i England. Han gjorde entré som Basil Fawlty från Pang i bygget, gick silly walk och skrek ”don´t mention the war!”, och dagen och kvällen var räddad! Han berättade att hans jobbkarriär började i och med att han var livräddare vid bollhavet på Ikea... Humor. Vi fick en pratstund med mannen dagen efter och han gav oss ett skönt kort på ”Basil Fawlty”. Han skulle mönstra på en ny båt i morgon... Nya shower väntade.

Nåja, vi nådde Brisbane ca två timmar sent på söndagsmorgonen men utflykten vi bokat genomfördes som planerat. Brisbane är Australiens tredje största stad men den växer så det knakar, om tio år är den näst störst. Staden har påverkats mycket av alla stormar och översvämningar, den senaste 2011 som gjorde Brisbane till ett rent katastrofområde. Vi körde in till stan genom ett mangroveträsk och återigen fascinerades vi över hur otroligt grönt och lummigt det är i dessa städer och områden. Vi såg också eucalyptusträd på vår tur genom staden. Lite kuriosa: om man vill hugga ner ett träd på sin tomt måste man ha tillstånd och det är mycket svårt att få. OM man får det, måste man plantera två nya som kompensation... Vi åt lunch på Mount Coot-tha utanför Brisbane, ett park och rekreationsområde med en milsvid utsikt över delar av Queensland. Utflyktsturen avslutades i Moreton Bay med en jättemarina och fiskrestauranger i mängder. Moreton Bay har tidvatten fyra gånger om dagen! Bland annat när vi kom dit, det var en skum syn.
Många hus i Brisbane är byggda i gammal kolonialstil, precis som i Sydney. 

Bonusmaterial: Vi åkte förbi banan där Greg Norman, ”The White Shark”, slog sina första golfslag, bara en sån sak!

Tillbaka på båten fick vi höra att vi åkt över jättestim med jellyfish på väg in i Brisbane. De fastnade i insuget och förstörde klimatanläggningen på båten! Så personalen använde dagen i Brisbane att fixa detta, de bytte filter sju gånger innan de blev av med eländet.

En ganska lugn dag på havet under måndagen, ingen vind att tala om. Vi följde kusten av Queensland upp mot Cairns och passerade genom Stora Barriärrevet och paradisöarna Whitsunday Islands på väg dit. En lots hoppade på redan i Brisbane för att visa vägen genom reven då det är svårnavigerat. Solnedgången var helt fantastisk när vi satt och tog kvällsdrinken med Annika, Henrik och barnen, på akterdäck. Temperaturen nådde 29 grader under eftermiddagen... Några skurar passerade och det var riktigt skönt när de rensade luften.

Cairns (Yorkeys Knob) gällde på tisdagen. Båten kunde inte gå ända in till kaj utan fick ankra en bit ut i bukten. Små båtar, bland annat Auroras livbåtar, tog oss in till förorten Yorkeys Knob där bussar väntade för att skjutsa oss till stora staden. Många valde att göra utflykt till Barriärrevet från båten och från kajen i Cairns men vi gjorde annat. Cairns visade sig vara en skön stad. Många rastaflätor, maoritatueringar och badtofflor bland Cairnsbor och backpackers. Otroligt relaxad stämning... Vi badade i den konstgjorda lagunen, mellan stan och marinan, och det var en befrielse i hettan, vi nådde 35 grader på eftermiddagen... Vi slappade runt lagunen, läskade oss med dricka och plaskade under några timmar. Kinamat till lunch och promenad i centrala stan. Anna köpte ett armband gjord av en aboriginsk (heter det så?) konstnär. Resan mellan Cairns och Yorkeys Knob gjordes mellan enorma fält av sockerbetor och utsikt mot de lummiga bergen och motorvägen mellan städerna heter givetvis Captain Cook Highway... Cook dyker upp överallt under denna resa. Han har ju för fan ”upptäckt” allt här! 

Anna tror hon såg en krokodil från bussfönstret! Det vi absolut såg var flygande hundar som satt i träden mitt inne i Cairns! Stora som fasen... Vi avråddes förresten att bada i havet då krokodiler är frekventa och det är säsong för maneter som är riktigt farliga för oss just nu. Under sena kvällen passerade vi den del av Bärriärrevet som Steve Irwin dog i. Ni vet, han den tokiga krokodiljägaren från tv...

Onsdagskvällen var något att minnas där vi satt med en drink på akterdäck. I värmen och mörkret dök helt plötsligt öar upp nära fartyget på båda sidorna och vi såg enstaka ljus i strandkanterna och några blinkande fyrar och bojar, det var Papua/Nya Guinea... Aurora sicksackade in bland öarna i 15 knop...

Tropiskt monsunregn på torsdagen! Vi kom in i utkanten av ett djupt lågtryck öster om Solomonöarna och regnet fullkomligt vräkte ner runt lunchtid, det gick knappt att se 25 meter framför sig när det var som värst... Vi satt ute på promenaddäck och höll ut under taket men till slut fick vi ge oss och gå in.

Efter några dagars tur över Coral Sea och Solomon Sea nådde vi Rabaul. Från ett av världens bästa länder att leva i, till ett av de sämsta. Vår guide på fartyget sa innan att vi inte skulle förvänta oss någonting över huvud taget... Förra året kom fyra kryssningsfartyg till denna hamn, det säger en del... Vi och den svenska familjen och några till hyrde en privat minibuss med chaufför och guide, tre stopp på två och en halv timme. I stort sett samma tur som båtens men vi betalade 70 kronor per person istället för 700... Bra deal. Vi åkte mot den aktiva vulkanen vid inloppet till Rabaul och stannade vid dess varma källor, det kokade! Byborna kokade bananer där, en bra spis helt enkelt... Vi åkte genom lavalandskap där det tidigare hade varit både golfbana och flygplats, efter 1994 års utbrott lades allt under lava och aska, ofattbart... Vi åkte vidare mot ett observatorium som mäter vulkanernas aktivitet och varnar ortsbefolkningen om det är någon fara på taket. Just som vi nådde toppen hade vulkanen ett extra ”utbrott” och gråsvart rök steg högt mot himlen. Som avslutning på turen åkte vi längst norrut på ön där japanerna hade sin ubåtsbas under andra världskriget. De byggde hemliga tunnlar och använde dem till att forsla iväg materiel och soldater. Vi besökte sådana tunnlar även ner från observatoriet. Efter en stund på den lokala marknaden gick vi tillbaka till båten, vilken dag!!! Vi fick verkligen en inblick i deras vardag och fick veta mycket om hur det är att leva här.

Fem dagar till sjöss, sedan når vi Japan, Osaka och Nagasaki... I morgon har vi gjort halva resan! Vi skriver igen om ca en vecka.

Ola och Anna

Date: Sun, 10 Mar 2013
Konichiwa!

Efter tre dagar till sjöss från Papua/Nya Guinea började temperaturen sjunka så smått. Vi har ju haft fantastiskt väder så här långt och det blev ju nästan chockartat när det bara var 21 grader på tisdagen... Vi trotsade ”kylan” och satt ute en stund och läste men sedan fick det bli fleece och filt... Nä, nu skojade vi igen. Vi höll oss dock inne resten av dagen, Anna gick på föreläsning och Ola löste korsord och vi drack drinkar i baren. Så det gick ju ingen nöd på oss direkt...

En av dagarna gick vi på ”Nikki and her friends”, där Nikki, en i personalen, intervjuade flera av artisterna som underhållit oss på båten med stand up och sång och musicerande. Det var trevligt att få höra mer om deras karriärer och liv hemma i England och Nya Zeeland. De skulle alla kliva av dagen efter. Simon McKinney, stand up-snubben från NZ, har varit i Afghanistan och underhållit trupperna där, det var hans bästa ögonblick i karriären tyckte han. Då har han ändå deltagit i flera tv-produktioner i hemlandet och haft stora ”gig”. Lomax Brothers, bröderna som blandade rock n roll och klassiskt skulle vidare på ett annat av P&O Cruises fartyg med destination Barbados... De verkade gilla livet till sjöss och underhålla kryssningsresenärer!

Japan väntade. Vi gick på presentationen av både Osaka och Nagasaki förra veckan men det var ändå svårt att förstå vad som väntade oss. På tv:n i hytten visar de dock alltid dokumentärer som har med resmålet att göra, några dagar innan vi kommer fram. Det innebär ju att vi får lite kött på benen innan vi når destinationen och lär oss mer om landets kultur och traditioner. Presentationerna av hamnarna går också i repris på dagarna så missar man dem kan man alltid sitta i hytten och kolla.

I tisdags träffade Anna en man som trillade i vattnet från landgången när vi skulle kliva in i båtarna i Cairns. Han föll så illa så han bröt armen... Tough shit. Gå gipsad på semestern kan inte vara så kul.

Osaka! 17 grader och klarblå himmel, som en svensk försommardag... Vi började dagen med att träffa japanska myndigheter för de ville ha våra fingeravtryck, ta kort och rota i väskorna och godkänna oss för inträde i landet. Allt detta gjorde vi på båten för att vi skulle slippa köa i färjeterminalen. Japansk ordning och reda, 1700 passagerare blev godkända på ca en timme drygt... Utanför på kajen stod bussarna parkerade med millimeterprecision och guiderna tog emot oss bugande och leende! Resan genom centrala Osaka kan bäst beskrivas som organiserat kaos. Massor med gator, järnvägsspår, trafikljus och skyltar i mängder. Och alla japaner i ansiktsskydd förstås. Som ska stå emot pollen från det blommande cederträdet och sand från en kinesisk öken som just nu skickar sanden mot Japan... Vi tog oss till Osaka Castle och Sumiyoshi Shrine. Slottet började byggas i slutet av 1500-talet och står mitt i centrala Osaka som en påminnelse om svunna tider. Vilka murar och vilken prakt! Detta byggdes inte på en kvart vill vi lova. I Sumiyoshi fick vi se hur man tillber gudar och önskar sig lycka och välgång på alla sätt. Fantastiska byggnader och fantasifulla riter fick vi se. Tillbaka till kajen tog vi oss en runda för att äta lunch. Vi hittade ett hål i väggen och smaskade i oss räkor i chili med ris och nudelsoppa, yummy! Det äldre par som hade restaurangen kunde ingen engelska men vi fick peka och det fungerade alldeles utmärkt. I gallerian vid båten var det helt hysteriskt! Affärer av alla de slag och i massor av klara och gälla färger, rosa, orange, rött och grönt. Spelhallar, Hello Kitty-shoppar, popcorn (i 32 olika smaker!!!), godis, mat, leksaker och souvenirer som små kaststjärnor, samurajsvärd och annat trevligt. Vi fick verkligen se Japan och dess mångfald denna dag! Efter en paus i hytten begav vi oss till stan. Då fick vi uppleva det myllrande centrala Osaka med mängder av kostymnissar och fnissande småflickor i uniformer på nära håll. Vi vandrade i gränder och i stora gallerior och besökte bland annat ett elektronikvaruhus som inte var av denna världen... Teriyakikyckling till kvällsmat och efter 21000 steg på stegräknaren var det godnatt! Dock hann vi med att i båtens teater se en japansk trumensemble som bankade skinnen gula och blå.

Dagen mellan Osaka och Nagasaki hade vi en liten ”get together” i en av barerna. Inte för män i beslutande position utan för alla svenskar på båten. Vi satt en timme över en kopp kaffe och snackade om ditt och datt. En av kvinnorna, från Malmö, gnällde över kryssningen. Bland annat tyckte hon att de som dansar på kvällarna ser ut som om de är ute på rastgården i ett mentalsjukhus! Hahaha! Vi andra är nöjda i alla fall...

Nagasaki! Återigen klarblå himmel och 18 grader men ett besök vi bävade lite inför. Hur skulle det kännas att stå på platsen där den andra atombomben detonerade 9 augusti 1945, kl 11.02? Vi åkte först till den park över fred som skapats av de japanska myndigheterna tillsammans med flera av världens länder. De har alla bidragit med en staty var som ska förena folk och visa världen att vi aldrig vill uppleva ett stort krig igen. Vi åkte sedan till museet som bara handlar om händelsen 1945. Vi var nog 300 personer från båten närvarande och under 45 minuter sa ingen någonting. Vi gick runt under tystnad och tittade på fruktansvärda bilder samt läste om allt som hände. Hur människor brändes och byggnader jämnades med marken. Det var en gripande stund, minst sagt... Några hundra meter från museet fanns ”ground zero”, markerad med en stencirkel och en pinne i mitten av den. 150 000 människor dog när bomben detonerade eller strax därefter. Egentligen hade USA bestämt en annan plats för detonationen men de ändrade sig i sista stund för där var det mulet, det var det inte i Nagasaki... Kalla det ödet eller vad ni vill.

Vi hoppade av bussen innan vi nådde båten igen och gick ett par timmar i centrala Nagasaki. Vi rådfrågade några lokalbor om de kunde rekommendera en restaurang med typisk japansk mat. Vi blev visade in på en bakgata strax bredvid Chinatown där en bugande gammal dam tog emot. Vi visste inte riktigt vad vi beställde men in kom stora brickor med ris, misosoppa, tempura, sushi och grönsaker och vi moffade allt vi kunde. Allt var inte supergott men vi fick äta en riktigt genuin japansk lunch. Vi satt runt ett lågt bord bredvid tre damer som skrattade gott åt oss när vi fumlade med pinnarna och säkert doppade fel i de olika såserna... Det var i alla fall mycket charmigt och när vi tog oss tillbaka till Aurora kände vi att vi fått ut maximalt av timmarna i Nagasaki. Sayonara Nippon!

Nu blir det Beijing, Shanghai och Hong Kong i tät följd. Mot nya äventyr!

Ola och Anna

Date: Wed, 13 Mar 2013 12:35:16 +0100

Nihao!

Vi delade upp oss för två olika utflykter när vi kom till Kina och hamnstaden Xingang. Ola ville till muren och Anna till centrala Beijing och Himmelska fridens torg och förbjudna staden.
 
Ola först: En niotimmarsutflykt väntade. Hamnområdet mellan Xingang och Tianjin, den närmaste stora staden, var helt bisarrt. Fyrfiliga motorvägar mellan containerupplag, nybyggda och tomma bostadsområden, jordbruksmarker och industrier. Området tog aldrig slut, mil efter mil bortom horisonten... Efter lunch på ett hotell gav vi oss av upp i bergen längs serpentinvägar. Vi mötte cyklar, häst och vagn, bilar och traktorer och vi fick verkligen se en liten del av det karga och fattiga Kina... Efter nästan tre timmar i buss nådde vi Kinesiska muren i Hyanguangan. Muren sträckte sig på båda sidor om den nästan uttorkade floden men det var bara på den västra man fick gå upp. Fyrtio minuter tog det att traska upp till sista utkikstornet och då brände det bra i låren! Vyn där uppifrån var helt fantastisk... Jag stod och tog in hela sceneriet och det kom en tår eller två, det var precis så häftigt som jag trodde att det skulle vara. Det har visserligen blivit lite väl turistigt av det hela men jag förstår att lokalbefolkningen vill tjäna en slant och utnyttja köpkraften hos oss rika västerlänningar. Jag köpte en skön arbetarkeps och en väska med den store ledaren Mao på och kände mig som en gammal och genuin kommunist! Halv sex på eftermiddagen var jag tillbaka till båten, trött som en gammal gnu, men mycket lycklig!

Anna: Heldagsutflykt tio timmar till Den Förbjudna staden och Himmelska fridens torg. Bussturen till Beijing tog tre timmar med ett litet stopp på en bensinmack för toabesök och lite snacksinköp. Otroligt hur landskapet kan ändras från ingenting till storstad och höghus i massor. Vi skulle till Den Förbjudna staden, en stad för Kejsaren, hans fru Kejsarinnan, deras döttrar och Kejsarens älskarinnor. Han hade ca 1000 sådana och varje älskarinna hade mellan fyra och sex tjänare var. Man tror att det bodde ca 10 000 människor innan för murarna. Det finns 9999 1/2 rum i palatsen och det beror på att det bara är Gudar som får ha 10000 rum, därför finns det ett rum som bara är halvt för att inte reta Gudarna. Om man blir utvald till älskarinna åt Kejsaren och kliver över tröskeln in i staden kommer man ALDRIG ut igen. Eunucker tvättade lagade mat och skötte annat praktiskt. Det fanns olika ”nivåer” av älskarinnor, en med tre rader pärlor i öronen tillhör Kejsarens favoriter, en med två rader pärlor kommer näst och om man har ring i örat är man typ ingen. Om hon inte får några barn flyttas hon till det Kalla palatset vilket inte betyder att det är kallt utan att hon ”bara” får åtta rätter till middag!! Vilket straff... Kejsaren fick 108 rätter och favvoälskarinnan 84 rätter. Muren runt staden är tio meter hög ovan jord och tre meter under jord. Efter två timmar i staden åkte vi till ett 5-stjärnigt hotell och åt en 11-rätters lunch. YUMMIE! Väl på bussen igen fick vi veta att Himmelska fridens torg var avstängt av någon politisk anledning men vi fick springa en snabbis fram och tillbaka för ett foto. Guiden hade så bråttom att hon tappade bort en passagerare på vägen! Han kom tillrätta tack och lov. Tre timmar senare var vi tillbaka på båten, trötta men glada.

Våra Nya zeeländska middagskamrater gick en rundtur på båten under en av dagarna och fick se hur allt sköts bakom kulisserna. De berättade många intressanta detaljer, t ex att dimman denna dag över Yellow Sea togs på fullaste allvar på bryggan. Hela besättningen var på tårna med kikare och extra noga med radarbilderna för att undvika problem och en eventuell kollision. Det kändes betryggande att höra att de inte lämnar något åt slumpen. Gruppen som gick rundturen fick inte ens tilltala besättningen och störa dem i arbetet...

Efter en vilodag på båten, den behövdes verkligen, så nådde vi Shanghai. 23-miljonersstaden på östkusten som kanske är den stad i Kina som är mest västinfluerad och som har en brokig bakgrund, med smeknamnen ”Paris of the east” eller det mindre smickrande ”Whore of the orient”... Vi gled in tidigt på morgonen i Shanghais enorma hamnområde i spöregn och dis, förbi mudderverk, kollastare, tankers och fiskebåtar. Säkert 500 stycken, vi ljuger inte. Tyvärr var vädret så jävla dåligt som det kan vara, nästan hela dagen, men vi klagar inte. Vi fick strosa i Old town och i Yu Garden, den senare var otroligt vacker med gammal arkitektur, små broar över vattendrag och betydelsefulla utsmyckningar och statyer. Stunden vi fick i Old town använde vi till att luncha klassisk kinamat, grönsaksknyten, dumplings, nudlar och ris. Mätta och belåtna åkte vi vidare i Shanghais brutalt stora stadskärna. Nästa station var ett buddhistiskt tempel med tre imponerande jadestatyer, den största kom som gåva från Burma och den minsta från Singapore. Munkarna i templet hade en speciell böneceremoni när vi kom dit som inte ens guiden förstod. Vi gick runt i templet och sög in atmosfären och dofterna från all rökelse på gården. Tyvärr kantades templet av tiggare, den ena fattigare än den andra. Handikappade, mammor med barn, brännskadade, stympade... Kändes tungt att ignorera dem men guiden sa åt oss att göra det. Tiggarna följde oss ända fram till bussen... Lite frusna men ändock lyckliga nådde vi båten igen sent på eftermiddagen. Anna shoppade förresten halsband och radband i flygande fläng och Ola betalade glatt! Haha! Som ni förstår var det ju oerhört dyra saker, vi är ju i Kina... Kvällen avrundades med en promenad och middag i den närmaste stan. Som enda västerlänningar blev vi uttittade och utskrattade men vi börjar bli vana. Vi lyckades i alla fall beställa middag, säga Nihao (hej, hur är läget?) och Xie xie (tack), och bli mätta av olika rätter, kyckling, ris, grönsaker och starka såsen...

Hong Kong lördag och söndag, we´ll be back!

Ola och Anna

 

torsdag 21 februari 2013

Snart är de helg..

 jag gillar min blåa tulpan
 
och de är ju torsdag
så de är klart vi åt ärtsoppa till lunch
 
hantverkscafé i Småmyra
 härliga muffins med hallon
 
 virkad nålbindning går som en dans
bara man fattar hur man gör

 ett halsband till hunden som skall på utställning
själv stickade jag på Tommys sockor
 
 baconlindad fylld falukorv
 
den var så god
med yoghurt o chilisås
 
fick telefon från Sidney
'Annaeva o Ola är där just nu